en liten påkomst bara

hör att morfar har lagt sig raklång en stund på soffan, som han brukar säga. han är en sån som snarkar ganska högt. okej, väldigt högt. och när jag var liten så var jag alltid rädd när jag vaknade på natten och vi va här nere och hälsade på. för jag var stensäker på att det var ett monster, eller typ en krokodil under sängen som lät så där otäckt. då vet ni de.