Min sång går till honom som gjort allting väl

har vart en väldigt händelserik, men chill ledighet. 

FREDAG~ hade min andra körlektion. gick riktigt bra. Priya och Dessi hämtades lagom till tacomiddag.

senare på kvällen blev det idol och fika.

jag drog till duvan trots att det visat sig att typ tusen folk lämnat byggnaden innan jag kom. 
men kvällen fortsatte iaf att spenderas med mycket underhållande vänner. GILLA! Priya och Dessi sov 
över en natt.

LÖRDAG~ åt världens fetaste och godaste lördagsfrulle tillsammans med hela familjen och våra
nattgäster except from baba. sedan togs det farväl och jag begav mig med idrottspackad bag till 
fillan och hann vara med på ett lördagförmiddagsmöte. frasses fick stå för lunchen och sedan begav 
vi oss till MB för flashiga aktiviteter. klockan 6, kvällstid, bjöds det på middag på självaste 
hottan av min käre farfar. mycket gott. hem, packa om, och sedan tillbaka till duvan igen. mycket 
trevlig kväll/natt. sov över tillsammans med de andra i kyrkan. 

SÖNDAG~ söndagsmötet var helt fantastiskt måste jag tala om för er. josef häggblad talade, det va
lovsång med lovsångsteamet, vittnesbörd, underbar gudsnärvaro. vilket jag tänker förtsätta mitt inlägg med.
trots att jag alltid haft en tro på gudde genom att jag lever i en kristen familj, har det funnits många
gånger som jag inte låtit gudde stå först på min prioriteringslista. men jag kan inte säga att det bara
är något negetivt. för efter alla dessa gånger har jag växt och än en gång fått uppleva guddes
fantastiska och oändliga kärlek. mer och mer, starkare och starkare för varje gång. så har det varit för mig ett tag nu.
har mått rätt bra, varit glad, det mesta har vart som vanligt och livet har helt enkelt rullat på hyfsat bra ändå. men nånstans på vägen
har jag tappat den kontakten med den som format mig till den jag är just nu och som jag själv valt
 ska styra i mitt liv och visa mig sin väg. jag behövde det här mötet idag. jag kände en sån otrolig gudsnärvaro 
och påmindes åter igen vilken kärlek han är. det var så starkt. det vill jag aldrig någonsin tappa. 
eller glömma bort, låta någonting komma emellan vad som är livet för mig. han fick mig åter igen att inse hur
otroligt liten jag är som människa. vi är verkligen ingenting utan honom. 
det här var bara lite tankar som jag inte kunde hålla för mig själv.

PEACE!